×

Fem saker de flesta inte vet om relining

En liner härdas inuti ett befintligt rör med ultraviolett ljus, en metod som blivit allt vanligare i Sverige.

Fem saker de flesta inte vet om relining

En fastighetsägare i Uppsala upptäcker vatten i källaren. Avloppsröret har läckt i åratal och marken under grunden är genomblöt. Det mest uppenbara alternativet verkar vara schaktning, men så kommer förslaget: relining. Ett helt nytt rör inuti det gamla, utan att gräva upp trädgården.

Tekniken används allt oftare i Stockholm och Uppsala, men kunskapen om hur den faktiskt fungerar är begränsad även bland de som jobbar med fastigheter. Här är fem saker som många missar när relining kommer på tal.

Slangen som blir till ett rör

Den vanligaste bilden av relining är att ett litet rör skjuts in i ett stort. Men i praktiken börjar processen med något som mer liknar en textilstrumpa indränkt i tvåkomponentharts. Materialet är flexibelt nog att vridas genom svängarna i röret, men när det väl är på plats och härdas ut blir det ett helt nytt funktionsdugligt rör.

Härdningen sker antingen med ånga, het luft eller ultraviolett ljus. UV-metoden har blivit vanligare eftersom den ger en kortare arbetstid och mer exakt kontroll över härdprocessen. Skillnaden ligger inte bara i tekniken utan också i hur snabbt fastigheten kan tas i bruk igen.

Det färdiga röret är inte en skyddande yta. Det är en fristående konstruktion som tar upp belastningen från jord, grundvatten och avloppsvattnet. Det gamla röret blir en yttre form, inget mer.

Inte alla rör kan räddas

Relining förutsätter att det gamla röret fortfarande håller formen. Om delar har kollapsat eller om det finns kraftiga förskjutningar kan metoden bli omöjlig. Då krävs schaktning trots allt.

Innan arbetet startar görs en kamerainspektion. Den visar inte bara var skadorna sitter utan också om rörets geometri tillåter att liner förs igenom. Ett rör som kröker mer än 90 grader på kort sträcka kan behöva kompletteras med ett extra inspektionsbrunnar.

I Stockholm och Uppsala förekommer fortfarande en del cementrör från 1950- och 60-talen. De spricker ofta längs skarven, men om väggarna håller sig på plats går de att lina om. Är skadan mer omfattande blir det en blandad lösning: relining i delar, punktschaktning på andra.

Dimensionen minskar alltid

När ett nytt rör byggs inne i ett gammalt minskar den fria tvärsnittsarean. En liner som är fyra till sex millimeter tjock tar plats. I ett 110-millimetersrör kan det tyckas försumbart, men i äldre 75-millimetersledningar märks effekten.

Problemet är sällan vattenföringen i sig. Moderna reningstekniker och dimensioneringsregler tar hänsyn till reducerad diameter. Men i fastigheter med äldre badrumsinredningar eller flera avlopp på samma ledning kan flödet bli känsligt för ytterligare minskningar.

Därför ingår alltid en hydraulisk bedömning i kalkylarbetet. Om dimensionen inte räcker till görs antingen en delvis schaktning för att byta till ett bredare rör, eller så byggs systemet om inomhus. Det är en del som många glömmer att räkna på när de jämför offerter.

Relining kan göras i etapper

Det är inte alltid hela systemet behöver åtgärdas samtidigt. I en bostadsrättsförening kan det räcka att lina om huvudledningen medan grenarna får vänta. Eller tvärtom: en enskild fastighet kan behöva åtgärda sin interna del medan kommungatan utanför ännu fungerar.

Uppdelningen påverkar ekonomin. Att göra allt på en gång ger lägre meterkostnad eftersom mobilisering och utrustning fördelas över längre sträcka. Men att fördela arbetet över flera år kan underlätta kassaflödet, särskilt för bostadsrättsföreningar som inte kan ta ut stora extraavgifter.

Entreprenörer som utför relining med UV i huvudledningar planerar ofta arbetet så att varje etapp kan avslutas och tas i bruk innan nästa påbörjas. Det kräver mer noggrann dokumentation men ger en flexibilitet som många uppskattar.

Tillstånden varierar

I teorin är relining en reparation av befintligt rör. Men i praktiken ser varje kommun olika på var gränsen går mellan underhåll och ny anläggning. Vissa kräver bygglov, andra marklov, några nöjer sig med en anmälan.

I Stockholm och Uppsala varierar kraven beroende på var i ledningssystemet arbetet sker. En allmän VA-ledning kräver oftast samråd med kommunens VA-huvudman. Privata servisledningar inom den egna tomten hanteras enklare, men även där kan planer för fornlämningar eller skyddad natur påverka hanteringen.

Det är viktigt att reda ut detta innan offerten skrivs under. En försening i tillstånd kan förlänga projektet med veckor, och i vissa fall innebär det att arbetet måste skjutas till nästa säsong när grunden inte får frysa.

Metoden har en övre gräns i längd

Teoretiskt kan relining utföras i hur långa ledningar som helst, men praktiska begränsningar sätter stopp. Linern måste dras eller tryckas igenom röret, och friktionen ökar med längden. Vid omkring 80–100 meter blir motståndet så stort att risken för skador på materialet ökar.

Lösningen är att dela upp sträckan i sektioner och arbeta från flera inspektionsbrunnar. Det kräver fler mobiliseringar och mer planering, men ger bättre kontroll. I anläggningar med många greningar eller komplicerad geometri blir det ofta nödvändigt.

I praktiken är det sällan längden i sig som begränsar, utan snarare kombinationen av längd, svängar och höjdskillnader. En helt rak ledning med jämn lutning kan linas längre än en krokig ledning med backar och dalar.

Materialet tål mer än betong

De flesta linrar tillverkas av glasfiberförstärkt plast eller epoximpregnerad filt. Båda materialen är beständiga mot kemikalier, inte minst de syror som bildas i avloppsvatten. Det är en fördel jämfört med betong, som angripits av svavelväte i decennier.

Men ingen konstruktion är evig. Linerns livslängd uppskattas till 50–70 år under normala förhållanden. Det låter som mycket, men med tanke på att vissa cementrör klarade 80 år eller mer innan de behövde bytas är det ingen garanti för att nästa generation slipper nytt arbete.

Garantierna varierar mellan entreprenörer. Tio år på material och utförande är vanligt, men vissa erbjuder längre garantier på specifika projekt. Det finns ännu ingen långtidsstatistik från Sverige som täcker hela livscykeln, eftersom metoden först blev vanlig här på 2000-talet.

Kostnaderna styrs av platsens tillgänglighet

En given linerlängd kan kosta vitt skilda belopp beroende på var den ska dras. Arbete under ett radhusområde där bilar står parkerade varje kväll kräver mer planering än ett jobb i en villaträdgård. Behöver gatan stängas av ökar kostnaderna snabbt.

Även inomhus spelar tillgängligheten roll. Om det enda inspektionshålet sitter i en källare bakom en tvättstuga måste utrustning bäras för hand. I fastigheter med markbrunnar eller lätt tillgängliga inspektionspunkter går arbetet betydligt smidigare.

I tätbebyggda delar av Stockholm och Uppsala kan platsens karaktär bli avgörande. En gränd utan genomfart är en sak, en genomfartsled med kollektivtrafik en helt annan. Även tid på dygnet påverkar: nattarbete kostar mer men kan vara enda möjligheten i centrala lägen.

  1. Kamerainspektion — röret filmas för att dokumentera skador och mäta dimensioner.
  2. Rensning — eventuella avlagringar tas bort mekaniskt så att linern får jämn kontakt.
  3. Inmätning — exakt längd och position för linern bestäms, inklusive avgreningar.
  4. Linerdragning — den impregnerade slangen dras eller trycks in i röret.
  5. Härdning — linern expanderas och härdas med UV-ljus, ånga eller varmluft.
  6. Efterarbete — avgreningar öppnas och eventuella oegentligheter åtgärdas.
  7. Slutbesiktning — ny kamerainspektion bekräftar att arbetet är korrekt utfört.

Skillnaden mellan totalentreprenör och underentreprenör

Vissa företag äger sin egen utrustning och utför allt arbete med egen personal. Andra lägger ut delar på specialister: kamerainspektion till ett bolag, rensning till ett annat, själva reliningarbetet till ett tredje.

Det finns inget fel med underentreprenörer, men det påverkar ansvarskedjan. Vid problem kan det bli otydligt vem som ska åtgärda felet. En totalentreprenör tar på sig hela ansvaret och hanterar koordineringen internt.

I upphandlingar inom offentlig sektor värderas ofta totalentreprenörer högre just på grund av detta. I mindre privata projekt kan däremot en uppdelad lösning ge flexibilitet och lägre pris. Det avgörande är att veta vem man har att göra med och vad som ingår i priset.

Vad som händer när markförhållandena är svåra

Relining påverkas inte direkt av marken eftersom inget grävs upp. Men om grundvattennivån är hög kan det gamla röret vara vattenfyllt, vilket komplicerar kamerajobbet och rensningen. Likaså kan stående vatten i röret förlänga härdningstiden.

I Uppsala förekommer lera med hög plastiskhet, vilket gör att marken rör sig säsongsvis. Det gamla röret kan ha förskjutits så att kopplingar glidit isär eller skarvar öppnats. Om förskjutningen fortgår även efter att linern lagts in kan den nya konstruktionen utsättas för påfrestningar den inte är byggd för.

Därför ingår alltid en geoteknisk bedömning i större projekt. Är marken instabil kan det vara bättre att stabilisera omgivningen innan relining utförs, annars riskerar man att behöva åtgärda problemet igen om några år.

Varför vissa väljer att vänta

Inte alla skador kräver omedelbar åtgärd. En spricka som inte läcker, en liten förskjutning som ännu inte påverkat funktionen, en rot som börjat leta sig in men ännu inte blockerat flödet. Allt detta kan observeras och följas upp med regelbundna kamerainspektioner.

Att vänta kan vara ett medvetet val för att fördela investeringar över tid eller för att se hur problemet utvecklas. Men det finns också risker. En liten läcka kan bli en stor om marken eroderar runt röret, och en rot som får växa fritt kan kräva mer omfattande åtgärder senare.

Avvägningen beror på fastighetens ålder, användarnas toleransnivå och ekonomiska förutsättningar. I en bostadsrättsförening kan det handla om att vänta till efter en fasadrenovering för att undvika dubbla avgifter. I en villa kan det vara en fråga om att vänta tills pensionen är på plats.

Hur branschen ser på kvalitet

Säker Vatten, branschorganisationen för VA-företag, har tagit fram riktlinjer för hur relining ska utföras. De täcker allt från personalens utbildning till krav på dokumentation och materialprovning. Företag som följer dessa regler kan ansöka om auktorisation.

Auktorisationen är frivillig, men allt fler beställare efterfrågar den. Det ger trygghet att veta att entreprenören följer branschstandard och att arbetet dokumenteras på ett sätt som håller även vid eventuell tvist.

I offentliga upphandlingar är kravet ofta obligatoriskt. I privata sammanhang kan det vara värt att fråga efter, särskilt om projektet är stort eller komplicerat. Skillnaden mellan en auktoriserad och en icke-auktoriserad entreprenör behöver inte märkas i slutresultatet, men det ger en extra säkerhetsnivå.

Vad framtiden kan innebära

Relining är fortfarande en relativt ung metod i Sverige jämfört med länder som Tyskland och Storbritannien, där tekniken använts sedan 1980-talet. Men utvecklingen går snabbt. Nya material testas, härdningsmetoder förbättras och robotik börjar användas för att öppna avgreningar och inspektera resultatet.

En fråga som blir allt viktigare är miljöpåverkan. Att undvika schaktning sparar energi och minskar utsläppen från transporter och masshantering. Men produktionen av epoxi och glasfiber har sin egen miljöbelastning. Branschen arbetar med att ta fram mer hållbara alternativ, bland annat biobaserade hartser.

Efterfrågan kommer sannolikt att öka. Sveriges rörnät åldras, och i takt med att städerna förtätas blir schaktning allt mer komplicerad och kostsam. Relining är inte lösningen på alla problem, men det är en metod som har funnit sin plats i verktygslådan.